Exploring Communicative AI: Reflections from a Swedish Newsroom

This article contributes to the emerging field of research on computational journalism with a practical illustration of an attempt to utilize Machine Learning to generate Search Engine Optimized headlines in a major Swedish newsroom. By using its technical results as a springboard for reflections among internal stakeholders, the experiment serves as a catalyzing innovation revealing deliberations on computational approaches in journalism in general and communicative Artificial Intelligence (AI) in specific. The study concludes with three ideas to support decision makers involved in evaluating potential use cases for communicative AI in journalism

Towards Responsible Media Recommendation

Reading or viewing recommendations are a common feature on modern media sites. What is shown to consumers as recommendations is nowadays often automatically determined by AI algorithms, typically with the goal of helping consumers discover relevant content more easily. However, the highlighting or filtering of information that comes with such recommendations may lead to undesired effects on consumers or even society, for example, when an algorithm leads to the creation of filter bubbles or amplifies the spread of misinformation. These well-documented phenomena create a need for improved mechanisms for responsible media recommendation, which avoid such negative effects of recommender systems. In this research note, we review the threats and challenges that may result from the use of automated media recommendation technology, and we outline possible steps to mitigate such undesired societal effects in the future.publishedVersio

Förstå att allt är annorlunda och var ödmjuk inför uppgiften : En explorativ studie på utmaningar för svenska tech-mikrobolag vid etablering i NYC

Swedish micro-businesses are encouraged by the government to internationalise and participate in entrepreneurial ecosystems. Yet research on how they should be supported while doing so is thin. Current research on entrepreneurial ecosystems shows that value co-creation breads sustainability, and increased attention is given to intermediary organisations. While scholars stress aligned expectations as key to value co-creation, intermediaries today are basing their actions on what they think businesses need and expect. This study challenges that logic. This study focused on the entrepreneurial ecosystem of New York, specifically looking at Swedish technology startups, intermediaries and investors. Trough semi-structured interviews the study sought to understand how congruent startups’ and intermediaries’ perceptions of challenges during business establishment in NYC are, and also, how they could be aligned. The study employed the framework of Gioia et al. (2012) when distilling challenges from the interviews. The results show congruence in some identified challenges, with a key difference in their temporal approaches. The intermediaries primarily focused on instrumental challenges and initial barriers-to-entry, while the startups (and investors) in higher regard focused on open-ended challenges related to relationships and legitimacy. This was considered proof of intermediaries employing an outdated theoretical perspective on their role as an instrumental broker. The study thus concluded by suggesting an alternative perspective, emphasizing dynamic and situation-based support.Svenska mikro-företag uppmanas av regeringen att internationalisera tidigt och delta i entreprenöriella ekosystem. Mängden forskning på hur de bäst bör stödjas i detta är dock blygsam. Samtida studier på entrepreöriella ekosystem visar hur kollektivt värdeskapande (eng: value co-creation) föder långsiktig hållbarhet, och uppmärksamhet riktas allt mer åt intermediära organisationer. Även om forskare menar att kongruenta förväntningar är en nyckel till kollektivt värdeskapande baserar intermediärer idag ofta sina handlingar och stöd på vad de tror att företag behöver och förväntar sig. Denna studie utmanar den logiken. Studien fokuserade på New Yorks entreprenöriella ekosystem och undersökte svenska högteknologiska startupbolag, intermediärer och investerare. Genom semi-strukturerade intervjuer sökte studien lära hur kongruenta startups och intermediärer är i sina uppfattningar av utmaningar vid företagsetablering i New York, samt hur dessa kan göras mer samstämmiga för att föda långsiktigt hållbara stödfunktioner Studien nyttjade ett ramverk av Gioia et al. (2012) i destillationen av utmaningar från intervjuerna. Resultaten visar kongruens i vissa identifierade utmaningar, med en tongivande skillnad i dess tidsmässiga förhållningssätt. Intermedärerna fokuserade primärt på instrumentella utmaningar och initiala inträdesbarriärer, medan startups (och investerare) i högre utsträckning fokuserade på mindre tidsbegränsade utmaningar som t.ex. relationer och legitimitet. Detta ansågs vara bevis på hur intermediärer brukar ett daterat teoretiskt perspektiv på sin egen roll som instrumentella mäklare. Studien sammanfattade därför slutligen att ett nytt, mer dynamiskt och situationsbaserat perspektiv på intermediärer och stöd bör välkomnas

Förstå att allt är annorlunda och var ödmjuk inför uppgiften : En explorativ studie på utmaningar för svenska tech-mikrobolag vid etablering i NYC

Swedish micro-businesses are encouraged by the government to internationalise and participate in entrepreneurial ecosystems. Yet research on how they should be supported while doing so is thin. Current research on entrepreneurial ecosystems shows that value co-creation breads sustainability, and increased attention is given to intermediary organisations. While scholars stress aligned expectations as key to value co-creation, intermediaries today are basing their actions on what they think businesses need and expect. This study challenges that logic. This study focused on the entrepreneurial ecosystem of New York, specifically looking at Swedish technology startups, intermediaries and investors. Trough semi-structured interviews the study sought to understand how congruent startups’ and intermediaries’ perceptions of challenges during business establishment in NYC are, and also, how they could be aligned. The study employed the framework of Gioia et al. (2012) when distilling challenges from the interviews. The results show congruence in some identified challenges, with a key difference in their temporal approaches. The intermediaries primarily focused on instrumental challenges and initial barriers-to-entry, while the startups (and investors) in higher regard focused on open-ended challenges related to relationships and legitimacy. This was considered proof of intermediaries employing an outdated theoretical perspective on their role as an instrumental broker. The study thus concluded by suggesting an alternative perspective, emphasizing dynamic and situation-based support.Svenska mikro-företag uppmanas av regeringen att internationalisera tidigt och delta i entreprenöriella ekosystem. Mängden forskning på hur de bäst bör stödjas i detta är dock blygsam. Samtida studier på entrepreöriella ekosystem visar hur kollektivt värdeskapande (eng: value co-creation) föder långsiktig hållbarhet, och uppmärksamhet riktas allt mer åt intermediära organisationer. Även om forskare menar att kongruenta förväntningar är en nyckel till kollektivt värdeskapande baserar intermediärer idag ofta sina handlingar och stöd på vad de tror att företag behöver och förväntar sig. Denna studie utmanar den logiken. Studien fokuserade på New Yorks entreprenöriella ekosystem och undersökte svenska högteknologiska startupbolag, intermediärer och investerare. Genom semi-strukturerade intervjuer sökte studien lära hur kongruenta startups och intermediärer är i sina uppfattningar av utmaningar vid företagsetablering i New York, samt hur dessa kan göras mer samstämmiga för att föda långsiktigt hållbara stödfunktioner Studien nyttjade ett ramverk av Gioia et al. (2012) i destillationen av utmaningar från intervjuerna. Resultaten visar kongruens i vissa identifierade utmaningar, med en tongivande skillnad i dess tidsmässiga förhållningssätt. Intermedärerna fokuserade primärt på instrumentella utmaningar och initiala inträdesbarriärer, medan startups (och investerare) i högre utsträckning fokuserade på mindre tidsbegränsade utmaningar som t.ex. relationer och legitimitet. Detta ansågs vara bevis på hur intermediärer brukar ett daterat teoretiskt perspektiv på sin egen roll som instrumentella mäklare. Studien sammanfattade därför slutligen att ett nytt, mer dynamiskt och situationsbaserat perspektiv på intermediärer och stöd bör välkomnas

Oats and Honesty : Organisational Transparency Measured Through Audience Perceptions

Our modern society posts high demands for transparency, not least regarding organisational communication. The perception that the power of defining transparency lies with the audience aimed to perceive it has reached great academic anchoring, but research on the field is thin. The Swedish lifestyle company Oatly describes itself as transparent, but with a number of hypotheses the authors of this thesis essay examine whether their audience agrees. The study also investigates which key factors are contributing to the audience’s perception of the company’s communication. The study is both theoretically and empirically based on a model created by Rawlins (2009), in which four main categories determine an organisation’s transparency; Participation, Substantial Information, Accountability and Secretive. The empirical studies (an internet survey with 346 respondents and 4 conversational interviews) offered evidence which manifests trends among the audience. Oatly’s clear and accessible communication, trustworthiness and humor turned out to be key factors contributing to the audience perceiving Oatly as very transparent. The perception of Oatly’s transparency seemed to be created when the audience interacted with the company, their friends or product packagings, rather than when they were given information through a one-way channel. This thesis essay consequently concludes with an appeal for further research on the notion of transparency to - in order to achieve validity - be put in a modern context where mobility and social interaction are central concepts. Vårt moderna samhälle ställer höga krav på transparens, inte minst när det gäller organisationskommunikation. Uppfattningen om att makten att definiera transparens ligger hos den publik tänkt att åtnjuta den har nått stark akademisk förankring, men forskningsfältet är tunnt. Det svenska livsstilsföretaget Oatly beskriver ​sig själva som transparenta, men med en rad hypoteser undersöker författarna av denna uppsats istället huruvida företagets ​publik uppfattar det som sådant , samt vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Studien finner både sin teoretiska och empiriska utgångspunkt i en av Rawlins (2009) sammanställd modell där fyra huvudsakliga faktorer avgör organisationers transparens: Deltagande, konkret information, pålitlighet och hemligheter. Studiens empiri (en internetenkät med 346 respondenter samt 4 djupintervjuer) erbjöd bevis som manifesterar uppenbara trender bland publiken. Oatly’s tydliga och lätttillgängliga kommunikation, produktförpackningar och humor visade sig vara centrala faktorer, och författarna når i uppsatsen slutsatsen att Oatly definieras som mycket transparenta av sin publik. Uppfattningen av Oatly’s transparens tycktes uppstå vid de tillfällen då publiken interagerade med företaget, sina vänner eller produktförpackningar, snarare än när de enbart levererades information. Uppsatsen avslutas därför med en notering om att forskning på ämnet transparens måste - för att uppnå validitet - sättas in i ett samtida kontext där mobilitet och social interaktion är centrala koncept.

Building a Swedish Open-Domain Conversational Language Model

We present on-going work of evaluating the, to our knowledge, first large generative language model trained to converse in Swedish, using data from the online discussion forum Flashback. We conduct a human evaluation pilot study that indicates the model is often able to respond to conversations in both a human-like and informative manner, on a diverse set of topics. While data from online forums can be useful to build conversational systems, we reflect on the negative consequences that incautious application might have, and the need for taking active measures to safeguard against them

Oats and Honesty : Organisational Transparency Measured Through Audience Perceptions

Our modern society posts high demands for transparency, not least regarding organisational communication. The perception that the power of defining transparency lies with the audience aimed to perceive it has reached great academic anchoring, but research on the field is thin. The Swedish lifestyle company Oatly describes itself as transparent, but with a number of hypotheses the authors of this thesis essay examine whether their audience agrees. The study also investigates which key factors are contributing to the audience’s perception of the company’s communication. The study is both theoretically and empirically based on a model created by Rawlins (2009), in which four main categories determine an organisation’s transparency; Participation, Substantial Information, Accountability and Secretive. The empirical studies (an internet survey with 346 respondents and 4 conversational interviews) offered evidence which manifests trends among the audience. Oatly’s clear and accessible communication, trustworthiness and humor turned out to be key factors contributing to the audience perceiving Oatly as very transparent. The perception of Oatly’s transparency seemed to be created when the audience interacted with the company, their friends or product packagings, rather than when they were given information through a one-way channel. This thesis essay consequently concludes with an appeal for further research on the notion of transparency to - in order to achieve validity - be put in a modern context where mobility and social interaction are central concepts. Vårt moderna samhälle ställer höga krav på transparens, inte minst när det gäller organisationskommunikation. Uppfattningen om att makten att definiera transparens ligger hos den publik tänkt att åtnjuta den har nått stark akademisk förankring, men forskningsfältet är tunnt. Det svenska livsstilsföretaget Oatly beskriver ​sig själva som transparenta, men med en rad hypoteser undersöker författarna av denna uppsats istället huruvida företagets ​publik uppfattar det som sådant , samt vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Studien finner både sin teoretiska och empiriska utgångspunkt i en av Rawlins (2009) sammanställd modell där fyra huvudsakliga faktorer avgör organisationers transparens: Deltagande, konkret information, pålitlighet och hemligheter. Studiens empiri (en internetenkät med 346 respondenter samt 4 djupintervjuer) erbjöd bevis som manifesterar uppenbara trender bland publiken. Oatly’s tydliga och lätttillgängliga kommunikation, produktförpackningar och humor visade sig vara centrala faktorer, och författarna når i uppsatsen slutsatsen att Oatly definieras som mycket transparenta av sin publik. Uppfattningen av Oatly’s transparens tycktes uppstå vid de tillfällen då publiken interagerade med företaget, sina vänner eller produktförpackningar, snarare än när de enbart levererades information. Uppsatsen avslutas därför med en notering om att forskning på ämnet transparens måste - för att uppnå validitet - sättas in i ett samtida kontext där mobilitet och social interaktion är centrala koncept.

Oats and Honesty : Organisational Transparency Measured Through Audience Perceptions

Our modern society posts high demands for transparency, not least regarding organisational communication. The perception that the power of defining transparency lies with the audience aimed to perceive it has reached great academic anchoring, but research on the field is thin. The Swedish lifestyle company Oatly describes itself as transparent, but with a number of hypotheses the authors of this thesis essay examine whether their audience agrees. The study also investigates which key factors are contributing to the audience’s perception of the company’s communication. The study is both theoretically and empirically based on a model created by Rawlins (2009), in which four main categories determine an organisation’s transparency; Participation, Substantial Information, Accountability and Secretive. The empirical studies (an internet survey with 346 respondents and 4 conversational interviews) offered evidence which manifests trends among the audience. Oatly’s clear and accessible communication, trustworthiness and humor turned out to be key factors contributing to the audience perceiving Oatly as very transparent. The perception of Oatly’s transparency seemed to be created when the audience interacted with the company, their friends or product packagings, rather than when they were given information through a one-way channel. This thesis essay consequently concludes with an appeal for further research on the notion of transparency to - in order to achieve validity - be put in a modern context where mobility and social interaction are central concepts. Vårt moderna samhälle ställer höga krav på transparens, inte minst när det gäller organisationskommunikation. Uppfattningen om att makten att definiera transparens ligger hos den publik tänkt att åtnjuta den har nått stark akademisk förankring, men forskningsfältet är tunnt. Det svenska livsstilsföretaget Oatly beskriver ​sig själva som transparenta, men med en rad hypoteser undersöker författarna av denna uppsats istället huruvida företagets ​publik uppfattar det som sådant , samt vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Studien finner både sin teoretiska och empiriska utgångspunkt i en av Rawlins (2009) sammanställd modell där fyra huvudsakliga faktorer avgör organisationers transparens: Deltagande, konkret information, pålitlighet och hemligheter. Studiens empiri (en internetenkät med 346 respondenter samt 4 djupintervjuer) erbjöd bevis som manifesterar uppenbara trender bland publiken. Oatly’s tydliga och lätttillgängliga kommunikation, produktförpackningar och humor visade sig vara centrala faktorer, och författarna når i uppsatsen slutsatsen att Oatly definieras som mycket transparenta av sin publik. Uppfattningen av Oatly’s transparens tycktes uppstå vid de tillfällen då publiken interagerade med företaget, sina vänner eller produktförpackningar, snarare än när de enbart levererades information. Uppsatsen avslutas därför med en notering om att forskning på ämnet transparens måste - för att uppnå validitet - sättas in i ett samtida kontext där mobilitet och social interaktion är centrala koncept.

Towards Responsible Media Recommendation

Reading or viewing recommendations are a common feature on modern media sites. What is shown to consumers as recommendations is nowadays often automatically determined by AI algorithms, typically with the goal of helping consumers discover relevant content more easily. However, the highlighting or filtering of information that comes with such recommendations may lead to undesired effects on consumers or even society, for example, when an algorithm leads to the creation of filter bubbles or amplifies the spread of misinformation. These well-documented phenomena create a need for improved mechanisms for responsible media recommendation, which avoid such negative effects of recommender systems. In this research note, we review the threats and challenges that may result from the use of automated media recommendation technology, and we outline possible steps to mitigate such undesired societal effects in the future

Towards Responsible Media Recommendation

Reading or viewing recommendations are a common feature on modern media sites. What is shown to consumers as recommendations is nowadays often automatically determined by AI algorithms, typically with the goal of helping consumers discover relevant content more easily. However, the highlighting or filtering of information that comes with such recommendations may lead to undesired effects on consumers or even society, for example, when an algorithm leads to the creation of filter bubbles or amplifies the spread of misinformation. These well-documented phenomena create a need for improved mechanisms for responsible media recommendation, which avoid such negative effects of recommender systems. In this research note, we review the threats and challenges that may result from the use of automated media recommendation technology, and we outline possible steps to mitigate such undesired societal effects in the future